Bara sådär helt plötsligt har samma låt ploppat upp i öronen vid ungefär samma tidpunkt två bussresor i rad. Men jag ska inte klaga Johnny Cash är liksom Gud på ett fint sätt. Det enda negativa är att samtidigt som låten ploppar upp i öronen så ploppar det upp en bild i hjärnan. Men egentligen så är det inte negativt, fin människa fina minnen men konstigt slut (det var inget slut och det är det som är det konstiga). Ibland kommer jag tillochmed på mig själv med att sakna dig, inte som det var då för länge sen utan som det var för inte lika länge sen.

Apropå Cash så kollade vi hus igår. Efter att ha fixat stallet rekordfort och bakat kladdiga choklad godbitar, som inte blev kladdiga. Färgade, eller förlåt avfärgade, Larssons hår med. Men det syntes inte, alltså inte mitt fel att resultatet blev fail. Sen drivade jag hem in the middle of the night. Eller ah halv elva någontingen. Sen duschen och sängen, fullt upp är helt okej  bra ibland.

Idag har vi gjort absolut ingenting egentligen, eller jo lite men om man tänker på att jag vart här sen åtta och ska va kvar till halv fyra så är det minimalistiskt som blivit gjort. Med andra ord borde jag fortsätta med mina marginaler och mitt bildletande.

:)