Okej jag erkänner rubriken är 127,5 % stulen. Men budskapet är fint så det är okej att plagiera!

Har ägnat dagen åt att skicka JA-sms till en viss Anna, Anna-Envis. Det enda vi kom fram till är att hon tycker om mig, det måste vara positivt. Förövrigt hade vi sista teckenlektionen i morse, eller nja inte sista men nästa är vecka nio, helt okej kanonbra. Annars har jag bara ätit, mat i stora lass (ville skriva glass eftersom jag blev extremt sugen på det när dom hade skyltat så fint). Det känns som att jag äter hela tiden men ändå är jag konstant hungrig, och någon kommer tolka det där på samma sätt som denna någon tolkade min magvärk en gång. Fast det är inte sant, dagens ungdommar, eh.

Egentligen vill jag ringa ett samtal men det känns som helt fel tillfälle, hela tiden. Som att det finns tid för allt annat men inte just det, sjukt konstigt. Fast egentligen är det nog bara en känsla. Som nästan jämt, man tror något som inte alls stämmer överens med verkligheten. Eller också är verkligheten bara något påhittat.

Nu blir det snart fika, igen. Men mat är bra när man bantar har jag hört, det ena mer ironiskt än det andra. HEJ :)