Klockan är snart sex, Pernilla skulle va i Mönsterås vid sex, det tror jag inte på. Men hon är söt och bra så det går nog ändå. Efter mycket funderande blir det nog hästen en sväng ikväll med, han behöver motion tjockisen. Och han är nog det mest positiva just nu, även när han inte gör som han ska. För det mesta är faktiskt fel nu, antagligen är det väl mitt fel också. Speciellt att det är så kallt och äckligt.

Idrotten började vid tolv, eller tjugo över tolv närmare bestämt. Därför var det alldeles naturligt med sovmorgon till minst halv tio åtminstone. Men nej jag vaknar tjugo över sju av att min underbara syster står och skriker utanför dörren. Antar att hon inte va på bra humör, det är hon nog inte när hon kommer hem heller med tanke på alla bussar hon missade, hm.

Kollar mobiler med, för nu är den gamla verkligen nära döden. Kanske har bestämt mig för vilken det blir till och med. Imorgon är det dags för körlektion igen (nej det går inte fort) och förhoppningsvis går det bättre nu, förutsättningarna är bättre åtminstone. Fast förutsättningarna till att jag ska komma på nåt mer positivt just nu är inte lika bra så jag tänker inte ens försöka.

halv sju hej :)