Jag överlevde svenska talet så nu tänker jag aldrig mera tänka på det alls. Istället kan jag ju klaga över min skoskav, mitt skurna finger och min sjukdom. Eller ja listan kan bli hur lång som helst. Och överst på den där konstiga listan skulle mobilfan komma. Den är död! I helgen dog Sebastians mobil på samma sätt. Det är lite creepy faktiskt. Mobiler kan väl inte ha sjukdomar som smittar. Och det är ju typiskt att den sjukar ner sig just precis efter jag har åkt förbi den där affären som ligger mitt ute i ingenstans. Alltså måste jag dit imorgon också. PLUS att jag måste återuppliva den gamla mobilen, som inte alls funkar (det var ju liksom därför jag köpte en ny för en månad sen). Nu är jag arg.

Kan ju ägna mig åt att skriva klart min historiaredovisning, som jag har på torsdag men jag är inte så pepp på det. Skriftliga nationella i fem timmar imorgon är jag inte heller pepp på. Det enda som känns lite positivt är hus på tv och att det är en dag mindre kvar till studenten. Är lite sur över att jag inte har 7000 till nästa sommar bara, hade varit grymt kul faktiskt.

Måste fortsätta klaga på mobilen nu kom jag på. Den är full av delar av ett fb-album som är sjukt efterlängtat men det blir det ju heller inget av med. USCH!

Lika bra att sluta skriva det blir ju inget positivt ändå. HEJ!