Svenska redovisning imorgon som jag måste ha MVG på, det känns ju mer underbart än Svininfluensan. Som jag förövrigt nog också har, eller också är det bara den otroligt mycket mer dödande vanliga influensan. Utvecklingssamtalet gick också bra, kommer klara kursen blablabla vad vill du göra i framtiden och är det som Julia sa för två minuter sen?
Varför är "att-göra-listan" så otroligt lång, eller nej den finns inte men om den hade funnits hade den varit längre än Ullaredkvinnans kvitto. Borde ta tag i mitt liv på riktigt, som jag borde ha gjort för länge sen. Men på något sätt har det liksom alltid fungerat ändå och då blir man inte riktigt tvungen att göra det man ska. Men nu ska jag åtminstone försöka skriva lite till på svenska, halva tiden är klar så det ska nog gå?


Jag är inte rädd för att få veta längre, jag är rädd för att du inte finns här och håller min hand om det faktiskt är så? Jag älskar dig Caroline Sandberg<3


:)