Kan helt jättesäkert tidsbestämma tidpunkten då livet bestämde sig för att göra som jag vill. Igår morse, någon gång ca tioövernollsju. Någonstans mellan alla femtioåtta extra pulsslag så var det någon som tryckte på rätt knapp. Sen gick livet som en dans, utan taktkänsla visserligen, men det blir så mycket mer spännande då.

Iallafall så började igårdagen med ett mer än godkänt teoriprov, och jag vann! Sen en överlång promenad, plus en mellanlandning i skolan för att lämna svenskaböckerna. Hamnade i stan, väntade på pappa och letade julklappar. Hittade såna också, en hel massa. Efter en massa knäppa misslyckande med kortet, mammas misstake inte mitt. Fast iofs fick jag ju en anledning att besöka banken och folk med fint språk. Köpte klappar åt hela stora familjen, utom pappa men han vill bara ha choklad, maha! Innan hemfärden bjöd han på en kinalunch, då blev jag både mätt och tjock. Sen drivade jag hem i den blåa bilen, inte en enda gång halkade jag av vägen och dog.
Hann med en julafton i stallet med Larsson på kvällen innan jag somnade, tidigare än på flera år till och med.


Vaknade läskigt tidigt för att vara lördag, och snön den össnöade ner. Så jag tog på mig alla kläder jag äger och har innan cykeln och jag började den långa färden. Överlevde halkan idag med men såg ut som snömannen när jag kom hem från stallet. Så jag åt frukost med mamma. Resten av dagen har bestått av julpynt och pepparkaksbak. Och en mysig ridtur i snön, Erik tog några kort med tack.


Nu blir det tvmys med mamma, putte och pappa. Natti :)